Välkommen till Föreningen för Smedsläktsforskning – FFS. Föreningen är ett forum för alla släktforskare som har smeder i släkten.
Föreningen vänder sig till dig som är intresserad av smeder och järnhantering. Föreningen arbetar med att sammanställa uppgifter om smeder och smedsläkter och sprida kunskap om deras liv och arbetsplatser. Olika typer av smeder sammanställs, som gårdssmeder, bysmeder, spiksmeder och hammarsmeder med betoning på brukssmeder. Dock med begränsningen att det bör vara minst två generationer smeder och att de arbetat med järn och i viss mån koppar och mässing. Guld- och silversmeder har vi därför inte ägnat oss åt. En annan begränsning är att endast tiden före cirka år 1900 behandlas.
De flesta länkar i texterna öppnar sig i ett nytt fönster i webbläsaren så att du alltid lätt hittar tillbaka till sidan du är på.
Information om våra produkter hittar du i webbutiken där också priser finns.
Här kommer du att hitta information om föreningen, medlemssidor (kräver inloggning), information om smeddatabasen och mycket mera.
Nu har en ny version av smeddatabasen kommit ut, Smed13. Förutom sedvanliga rättelser och kompletteringar har databasen utökats med 11 000 personer och innehåller nu drygt 341 000 personer.
Databasen presenteras i ett helt nytt program som inte fordrar mer än en webb-läsare i datorn. Ni som använder Mac fick ta del av det nya programmet redan i Smed 12. Nu finns samma program även för PC och är förbättrat med fler sök- och utskriftsmöjligheter. Man kan söka på namn, yrke, födelseår/datum, födelseort, dödsår/datum och dödsort samt kombinationer av dessa. Det går att skapa antavlor och släktträd som antingen kan skrivas ut eller sparas som fil.
Programmet är lätt att installera i datorn, med hjälp av instruktion i den medföljande ”Kom igång”-filen. När det är gjort behöver inte USB-minnet användas mer, allt finns på hårddisken.
Priset är oförändrat 300 kr för medlemmar i Föreningen för Smedsläktsforskning, 350 kr för övriga. Försändelseavgift om 15 kr tillkommer. Du kan beställa Smed13 via fliken Publikationer, välj Smeddatabasen och sedan gå vidare till webbutiken, eller gå direkt till webbutiken här ovan.
Årets industriminne 2023 – Frövifors Pappersbruksmuseum
Svenska industriminnesföreningens utmärkelse Årets industriminne går 2023 till Frövifors Pappersbruksmuseum i Västmanland.
Priset 2023 motiveras av att pappersindustrin är en svensk basindustri med djupa rötter. När bruksdöden drog fram genom Bergslagen var det de bruk som var öppna för förändring som kunde överleva. Järnbruket i Frövifors ersattes av ett träsliperi för pappersmassetillverkning år 1889.
I dag produceras papper i Frövifors, numera med inriktning på hållbara pappersförpackningar. Tillverkningen sker i toppmoderna fabrikslokaler – i de äldre fabrikslokalerna huserar Frövifors Pappersbruksmuseum.
Men hur var det i Frövi före bruksdöden? ”Fröuij Hamar” omtalas första gången 1558. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt ägorna redan 1541. I ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde ”smida spik och bultar”. 1781 fanns förutom hamrarna ett manufaktur-, skär- och valsverk anlagt under namnet Frövifors. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet.
Läs mer om alla järnbruk i Västmanland i FFS bok Järnbruk i Västmanland. Finns i vår webbutik.
Pappersbruksmuseet har öppet tisdag-lördag under sommaren 20 juni – 30 september 2023. https://froviforsmuseet.com
Alla föreningar som är medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund får en rabattkod för att kunna ge medlemmarna 100 kronor rabatt på magasinet Släkthistoriskt Forum.
Rabattkoden kan användas av dig som är medlem i FFS, när som helst under året, direkt på prenumerationssidan på Rötter.
Rabattkoden gäller en gång per person/medlem och är giltig till den 31/12 2023.
Släkthistoriskt Forum utkommer med 5 nummer/år.
Kontakta smedjan@smedforskning.se för att få koden.
.
År 1750 inträffade två bränder vid Furudals bruk i Dalarna. Den första var mycket omfattande och lade smedjan helt i aska.
Vid en urtima rättegång vid bergstinget i oktober samma år försökte man utröna orsaken och uppskatta den ekonomiska förlusten. Alla som var närvarande vid bruket då bränderna utbröt kallades till förhör.
Som medlem kan du läsa hela rättegångsprotokollet under fliken Smeder inför rätta.
Den nya listan från mars 2023 innehåller 3738 smedsläktsnamn, en liten ökning med närmare 30 släktnamn.
Nya listade smedsläktsnamn är bland andra Backholz, Espling, Flagga, Hoffberg, Schynberg, Toften, Utterdahl, Wibla, Vogel och Zackris. Hela listan finns publicerad under Medlemssidor.
Tack till föreningens medlem Ulf Berggren som gjort den uppdaterade listan.
På medlemssidorna finns listor över alla historiska järnbruk i Sverige, dels i bokstavsordning, dels sorterade länsvis efter socknar. Dessa listor har nu uppdaterats. Fler bruk har lagts till och även årtal för nedläggning.
Hed sn, Karmansbo. Karmansbo bruk, Smedjan.
Karmansbo bruksmiljö har blivit årets arbetslivsmuseum 2022. Bruksmiljöföreningen är nöjd.
Att föra kunskaperna vidare om arbetet i den världsunika smedjan har lönat sig säger man.
Karmansbo hammarsmedja har anor från 1500-talet och var ett av de större stångjärnsbruken en gång i tiden. Smedjan sägs vara den enda i sitt slag, med ett fungerande vattenhjul och en mumblingshammare som är tung, 7,5 ton. Inför framtiden har bruksmiljöns förening sett till att sprida kunskapen till yngre förmågor i byn för att bevara smedjan.
Läs mer i vår bok ”Järnbruk i Västmanland” om Karmansbo bruk. Hammaren anlades troligen på 1580-talet, då under namnet Frülichhammaren. Det fanns antagligen hammarsmedjor i området innan, redan 1565 omnämns nämligen Gamlehammar. Från 1611 har hammaren blivit skattebefriad och namnet Karmansbo hammare etablerat. Vilka som ägde Karmansbo bruk under resten av 1600-talet är oklart, men en tid ägdes bruket av familjen Ribbing på Valsta i Odensvi socken. Först från 1690 är uppgifterna om ägarna säkra.
Följ utvecklingen av Karmansbo bruk under århundraden i boken. Några tidiga smeder vid Karmansbo var hammarsmedsmästaren Kristian Johansson Holst (1675-1741), hans son Kristian Holst (1710-1749) och mästersven Johan Syl (1782-1864).
Det finns många spännande uppgifter om smeder i föreningens smeddatabas. Den nya versionen Smed12 finns nu för både PC och Mac.
Bild: Karmansbo bruk, DigitaltMuseum
