Riksarkivet
Mycket information finns numera gratis att tillgå i den digitala forskarsalen. Man har lagt ut Bergskollegiums exemplar av bergstingsprotokollen på internet, där bland annat hammartingsprotokollen ingår, med mycket information om smeder. Där finns tillgång till hundratals böcker från 1657 till ca 1814 för alla områden med bruk.

Bruksregister
Listan över svenska järnbruk är baserad på en avskrift ur Harmens register på Riksarkivet, gjord av Ulf Berggren 1994, med tillägg av Örjan Hedenberg. Bruken presenteras i en alfabetisk lista, men finns även sorterade efter socken. Våra medlemmar hittar listorna under Medlemssidor. 

Hammartingsprotokoll och mantalslängder
Vi gav år 2014 ut en CD med renskrivna utdrag ur hammartingsprotokoll för Södermanland, Närke, Östergötland och Småland, Nora och Lindedelen av Västmanland samt Karlskoga i Värmland. Här finns målen med smeder från de äldsta på 1600-talet fram till ca 1740. Går att köpa i vår webbutik.

Sedan tidigare finns på Medlemssidorna ett antal listor över bruksanställda avskrivna från hammartingsprotokoll och mantalslängder från olika delar av landet. De är till god hjälp när man vill följa smeders flyttningar, inte minst där kyrkböckerna är ofullständiga eller saknas. Vi arbetar med att utöka listorna.

Smeder inför rätta
Smeder gjorde ibland saker som inte var lagliga. Ofta rörde det sig om att man sålde lite järn vid sidan om. Det klassades som snatteri eller stöld. Men det hände också att smeder var inblandade i grövre brottslighet som dråp eller mord. Stölderna behandlades oftast vid hammartingen, medan grövre brott togs upp i vanliga domstolar.

Det är intressant att läsa protokollen i sin helhet. Det ger en god uppfattning om hur man i äldre tid såg på olika typer av brott. Exempelvis betraktades egendomsbrott som mycket grövre än vad vi gör idag, troligen beroende på att majoriteten av befolkningen var fattig och familjer riskerade att svälta om de blev bestulna. Straffen var hårda, men man ser också att domstolarna tog hänsyn till förmildrande omständigheter.

Ur protokollen kan ibland man också utläsa familjeförhållanden genom att släktingar till den åtalade omtalas eller kanske åberopas som vittnen. På Medlemssidorna publicerar vi avskrifter av domstolsprotokoll där smeder varit inblandade. Flera fall kommer att läggas ut allt eftersom.

Linköpings universitet – Liu Electronic Press
Liu Electronic Press har publicerat ett antal databaser på Internet, bl.a. fångrullor för Linköpings kronohäkte, Norrköpings fångvårdsanstalt och Norrköpings spinnhus. Här finns drygt 340 smeder noterade, främst under 1800-talet. Förseelser som böter för fylleri, första-andra-tredje resans stöld, passlöshet, obehörigt kringstrykande osv utmynnade i fängelse och ett antal dagar på ’vatten och bröd’. Här finns också Bergstingsprotokollen för Åtvidaberg, Östergötland åren 1788-1851.

Jernkontoret
Jernkontoret har en intressant bildbank med bilder från olika epoker. Jernkontorets bibliotek är också en central punkt för litteratur inom så kallad bergs- och brukshistoria. Alla aspekter på ämnesområdet täcks in, dvs. allt ifrån ekonomisk och social historia till teknikhistoria.

Bergwerkslexicon är ett mycket omfattande uppslagsverk på över 2200 sidor. Det utkom 1789 och skrevs av bergsvetenskapsmannen Sven Rinman (1720–1792) som ofta har kallats ”den svenska bergshanteringens fader”.  Jernkontoret har publicerat verket i sin helhet på sin webbplats för att det ska vara lättare åtkomligt för allmänhet och forskare. Läs mer på: Jernkontorets bibliotek  https://jernkontoret.se/sv/om-oss/biblioteket/

Jernkontorets Annaler har givits ut sedan 1817 och är, vid sidan av franska Annales des Mines, världens äldsta facktidning med obruten publicering. I dag återfinns annalerna som inlaga i tidningen Bergsmannen. I Jernkontorets bibliotek finns en fullständig upplaga av Jernkontorets Annaler. 

Umeå universitetsbibliotek har sedan 2022 samarbetat med Jernkontoret för att göra Jernkontorets Annaler från 1817 fram till 1920 digital. I april 2023 är resultatet av samarbetet publicerat och fritt för alla intresserade att läsa.

Den digitala publiceringen av utgivningen under drygt hundra år ger inte bara studenter och forskare nya möjligheter att titta i materialet utan även allmänheten. Läs mer här.