Välkommen till Föreningen för Smedsläktsforskning – FFS. Föreningen är ett forum för alla släktforskare som har smeder i släkten.
Föreningen vänder sig till dig som är intresserad av smeder och järnhantering. Föreningen arbetar med att sammanställa uppgifter om smeder och smedsläkter och sprida kunskap om deras liv och arbetsplatser. Olika typer av smeder sammanställs, som gårdssmeder, bysmeder, spiksmeder och hammarsmeder med betoning på brukssmeder. Dock med begränsningen att det bör vara minst två generationer smeder och att de arbetat med järn och i viss mån koppar och mässing. Guld- och silversmeder har vi därför inte ägnat oss åt. En annan begränsning är att endast tiden före cirka år 1900 behandlas.
De flesta länkar i texterna öppnar sig i ett nytt fönster i webbläsaren så att du alltid lätt hittar tillbaka till sidan du är på.
Information om våra produkter hittar du i webbutiken där också priser finns.
Här kommer du att hitta information om föreningen, medlemssidor (kräver inloggning), information om smeddatabasen och mycket mera.
Den senaste versionen av smeddatabasen, Smed13, är slut i lager.
Föreningen passar därför på att uppdatera innehållet och framöver ge ut en ny version, Smed14. Funktionaliteten, som är webbaserad sedan ett par år blir densamma, men med utökade användartips och annan information.
Vi hoppas den nya versionen blir klar till årets släktforskardagar i slutet av augusti i år.
År 1835 anklagades smeden Ambrosius Rell för att ha gjort pigan Stina Eriksdotter med barn under äktenskapslöfte.
Ambrosius förklarade att hans far var emot gifte med Stina och att han nu var förlovad med en annan flicka.
Hur gick det?
Om du är medlem i Föreningen för Smedsläktsforskning kan du på medlemssidorna läsa renskriften av detta och andra rättsprotokoll med smeder inblandade.
I december 1788 brann knipphammaren vid Kengis bruk i Norrbotten. Händelsen togs upp vid hammartinget 2 mars 1789. Man frågade ut flera av bruksarbetarna men fick ingen klarhet i hur eldsvådan uppkommit.
Som medlem kan du läsa hela rättegångsprotokollet under fliken Smeder inför rätta.
En släktnamnslista, den tjugonionde i ordningen finns under fliken Medlemssidor. 3755 smedsläktnamn totalt finns på listan i mars 2024.
FFS har publicerat hela listan under Medlemssidor. Vill du veta vem som forskar på din släkt, kontakta FFS så försöker vi hjälpa till.
I media kan vi höra och läsa om att Norrbotten har de bästa förutsättningarna för tillväxt där stora satsningar görs på tillverkning av batterier, ”grönt” stål och nya gruvor. Ett problem är att få tag i kvalificerad arbetskraft. Samma problem hade man på 1600-talet då den första stora industrisatsningen gjordes. Där startade verksamheten med en masugn i Junosuando 1647 och en stångjärnshammare i Kengis 1649.
I ett hammartingsprotokoll från mars 1652 klagar bruksförvaltaren Arent Grape över alla ovilliga sällar som ofta bryta sina kontrakt eller hotar med att draga ifrån ”denna avlägsna ort”. Av protokollet framgår att en hammarsmed Hans Hansson, som stod i skuld till bruket och var tagen i fängsligt förvar för att inte rymma, ändå hade lyckats komma undan med bistånd av hammarsmeden Jöns Olufsson.
För att inte verket skulle bli stående behövdes då som nu arbetskraft söderifrån. Enligt protokollet ”begiärer Brukzförwalltaren att tuenne gode Hammarsmeder som hafue sine Mesterbreef, samtt een god Maasmestare, måtte honom tilldeelas ifrån Bergmestns Steen Anderssons Bergslager, tillseijandes dem god och Richtigh löön, Allenast han får goda karlar som Sitt Embete rett lärtt hafuer.” Sten Andersson var vid denna tid borgmästare i Lindesberg och skötte parallellt tjänsten som bergmästare i Nora och Lindes distrikt.
Om Kengis bruk och andra norrländska bruks historia kan ni läsa i boken Järnbruk i Norrland, som finns att köpa från vår webbutik.
På medlemssidorna finns listor över alla historiska järnbruk i Sverige, dels i bokstavsordning, dels sorterade länsvis efter socknar. Dessa listor har nu uppdaterats. Fler bruk har lagts till och även årtal för nedläggning.
Alla föreningar som är medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund får en rabattkod för att kunna ge medlemmarna 100 kronor rabatt på valfri prenumeration eller abonnemang på Rötter, inklusive Sveriges dödbok webb.
Rabattkoden kan användas av dig som är medlem i FFS, när som helst under året, direkt på prenumerationssidan på Rötter.
Rabattkoden gäller en gång per person/medlem och är giltig till den 31/12 2025. OBS att du måste vara inloggad på Rötter för att rabatten ska kunna dras.
Kontakta smedjan@smedforskning.se för att få koden.
.
Årets industriminne 2023 – Frövifors Pappersbruksmuseum
Svenska industriminnesföreningens utmärkelse Årets industriminne går 2023 till Frövifors Pappersbruksmuseum i Västmanland.
Priset 2023 motiveras av att pappersindustrin är en svensk basindustri med djupa rötter. När bruksdöden drog fram genom Bergslagen var det de bruk som var öppna för förändring som kunde överleva. Järnbruket i Frövifors ersattes av ett träsliperi för pappersmassetillverkning år 1889.
I dag produceras papper i Frövifors, numera med inriktning på hållbara pappersförpackningar. Tillverkningen sker i toppmoderna fabrikslokaler – i de äldre fabrikslokalerna huserar Frövifors Pappersbruksmuseum.
Men hur var det i Frövi före bruksdöden? ”Fröuij Hamar” omtalas första gången 1558. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt ägorna redan 1541. I ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde ”smida spik och bultar”. 1781 fanns förutom hamrarna ett manufaktur-, skär- och valsverk anlagt under namnet Frövifors. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet.
Läs mer om alla järnbruk i Västmanland i FFS bok Järnbruk i Västmanland. Finns i vår webbutik.
För öppettider se https://froviforsmuseet.com
