Som vi tidigare annonserat om föreningens årsmöte i år har den nu gått av stapeln i Jernkontorets lokaler den 6 mars. Efter mötet fick besökarna en visning av Jernkontorets bibliotek och arkiv av bibliotekarien Yngve Axelsson. Vi fick bl.a. se samlingarnas äldsta bok, en Bergpostilla på tyska tryckt 1587 i Nürnberg, samt Emanuel Swedenborgs latinska…
Bysmeder och sockensmeder drev oftast sin verksamhet endast med hjälp av en ässja försedd med bälg och ett städ. Handhållna hammare och släggor användes för att bearbeta järnet. På de ställen där det fanns tillgång till vattenkraft fanns det dock smeder som ville utnyttja den. De var då tvungna att begära tillstånd hos Bergskollegium. Det…
Nu är det dags att förnya medlemskapet eller bli ny medlem i Föreningen för Smedsläktsforskning. Avgiften för 2020 är oförändrad, 200 kr för boende i Sverige. För unga forskare, under 30 år, finns ungdomsrabatt 100 kr. Som tidigare ingår fyra nummer av tidningen Smedforskaren. Under 2020 kommer artiklar om bl.a. liesmide och om masmästarordningen, den…
Förhållandena för smederna i Bergische Land, dagens tyska delstat Nordrhein-Westfalen, var helt annorlunda under 1600- och 1700-talen än i den tidens Sverige. Industristrukturen präglades av småskalighet och decentralisering som dröjde sig kvar långt in på 1800-talet. Läs mer i decembernumret av medlemstidningen Smedforskaren om järnhanteringen där och en stålsmeds flytt till Dalarna i Sverige i…
Sedan tidigare finns på medlemssidorna ett antal listor över bruksanställda avskrivna från hammartingsprotokoll och mantalslängder. Dessa är till god hjälp då man vill följa smeders flyttningar, inte minst där kyrkböckerna är ofullständiga eller saknas. Nu har några nya listor publicerats, bl.a. namnlistor från Värmland åren 1650-1815. Nya namnlistor ur mantalslängder från Värnamo för åren 1670-1820…