Välkommen

Välkommen till Föreningen för Smedsläktsforskning – FFS. Föreningen är ett forum för alla släktforskare som har smeder i släkten.

Föreningen vänder sig till dig som är intresserad av smeder och järn­hantering. Föreningen arbetar med att sammanställa uppgifter om smeder och smedsläkter och sprida kunskap om deras liv och arbets­platser. Olika typer av smeder sammanställs, som gårdssmeder, bysmeder, spiksmeder och hammarsmeder med betoning på brukssmeder. Dock med begränsningen att det bör vara minst två generationer smeder och att de arbetat med järn och i viss mån koppar och mässing. Guld- och silversmeder har vi därför inte ägnat oss åt. En annan begränsning är att endast tiden före cirka år 1900 behandlas.

De flesta länkar i texterna öppnar sig i ett nytt fönster i webbläsaren så att du alltid lätt hittar tillbaka till sidan du är på.

Information om våra produkter hittar du i webbutiken där också priser finns.

Här kommer du att hitta information om föreningen, medlemssidor (kräver inloggning), information om smeddatabasen och mycket mera.

Nyheter

Om eldsvådan vid Kengis bruk 1788

I december 1788 brann knipphammaren vid Kengis bruk i Norrbotten. Händelsen togs upp vid hammartinget 2 mars 1789. Man frågade ut flera av bruksarbetarna men fick ingen klarhet i hur eldsvådan uppkommit.
Som medlem kan du läsa hela rättegångsprotokollet under fliken Smeder inför rätta.

En släktnamnslista - nr 29

En ny släktnamnslista, den tjugonionde i ordningen finns nu under fliken Medlemssidor. 3755 smedsläktnamn totalt finns på den nya listan i mars 2024. Varje år tillkommer några familjenamn.

Nya smedsläktsnamn är till exempel Fränberg, Gref, Helling, Kahlberg och Yckenberg.

FFS har publicerat hela listan under Medlemssidor. Vill du veta vem som forskar på din släkt, kontakta FFS så försöker vi hjälpa till.

30 Års Jubileum

Under 2024 har FFS 30-års jubileum och det vill vi naturligtvis fira.

Alla våra medlemmar får under 2024 rabatt på alla våra böcker (1 exemplar per boktitel) så länge lagret räcker.

Håll utkik här och via nyhetsbrev och i vår tidning för mer information om hur vi ska fira våra 30 år.

Ont om arbetskraft

I media kan vi höra och läsa om att Norrbotten har de bästa förutsättningarna för tillväxt där stora satsningar görs på tillverkning av batterier, ”grönt” stål och nya gruvor. Ett problem är att få tag i kvalificerad arbetskraft. Samma problem hade man på 1600-talet då den första stora industrisatsningen gjordes. Där startade verksamheten med en masugn i Junosuando 1647 och en stångjärnshammare i Kengis 1649.

KengisBruk 1790

I ett hammartingsprotokoll från mars 1652 klagar bruksförvaltaren Arent Grape över alla ovilliga sällar som ofta bryta sina kontrakt eller hotar med att draga ifrån ”denna avlägsna ort”. Av protokollet framgår att en hammarsmed Hans Hansson, som stod i skuld till bruket och var tagen i fängsligt förvar för att inte rymma, ändå hade lyckats komma undan med bistånd av hammarsmeden Jöns Olufsson.

För att inte verket skulle bli stående behövdes då som nu arbetskraft söderifrån. Enligt protokollet ”begiärer Brukzförwalltaren att tuenne gode Hammarsmeder som hafue sine Mesterbreef, samtt een god Maasmestare, måtte honom tilldeelas ifrån Bergmestns Steen Anderssons Bergslager, tillseijandes dem god och Richtigh löön, Allenast han får goda karlar som Sitt Embete rett lärtt hafuer.” Sten Andersson var vid denna tid borgmästare i Lindesberg och skötte parallellt tjänsten som bergmästare i Nora och Lindes distrikt.

Om Kengis bruk och andra norrländska bruks historia kan ni läsa i boken Järnbruk i Norrland, som finns att köpa från vår webbutik.

Smed13 – Nu är den här!

Nu har en ny version av smeddatabasen kommit ut, Smed13. Förutom sedvanliga rättelser och kompletteringar har databasen utökats med 11 000 personer och innehåller nu drygt 341 000 personer.

Databasen presenteras i ett helt nytt program som inte fordrar mer än en webb-läsare i datorn. Ni som använder Mac fick ta del av det nya programmet redan i Smed 12. Nu finns samma program även för PC och är förbättrat med fler sök- och utskriftsmöjligheter. Man kan söka på namn, yrke, födelseår/datum, födelseort, dödsår/datum och dödsort samt kombinationer av dessa. Det går att skapa antavlor och släktträd som antingen kan skrivas ut eller sparas som fil.

Programmet är lätt att installera i datorn, med hjälp av instruktion i den medföljande ”Kom igång”-filen. När det är gjort behöver inte USB-minnet användas mer, allt finns på hårddisken.

 Du kan beställa Smed13 via fliken Publikationer, välj Smeddatabasen och sedan gå vidare till webbutiken, eller gå direkt till webbutiken här ovan.

Uppdaterade brukslistor

På medlemssidorna finns listor över alla historiska järnbruk i Sverige, dels i bokstavsordning, dels sorterade länsvis efter socknar. Dessa listor har nu uppdaterats. Fler bruk har lagts till och även årtal för nedläggning.

Tidningen Släkthistoriskt Forum - Prenumeration

Alla föreningar som är medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund får en rabattkod för att kunna ge medlemmarna 100 kronor rabatt på magasinet Släkthistoriskt Forum.

Rabattkoden kan användas av dig som är medlem i FFS, när som helst under året, direkt på prenumerationssidan på Rötter.

Rabattkoden gäller en gång per person/medlem och är giltig till den 31/12 2024. OBS att du måste vara inloggad på Rötter för att rabatten ska kunna dras.

Släkthistoriskt Forum utkommer med 5 nummer/år.

Kontakta smedjan@smedforskning.se för att få koden.

.

Årets industriminne 2023

Årets industriminne 2023 – Frövifors Pappersbruksmuseum

Foto
Svenska industriminnesföreningens utmärkelse Årets industriminne går 2023 till Frövifors Pappersbruksmuseum i Västmanland.
Priset 2023 motiveras av att pappersindustrin är en svensk basindustri med djupa rötter. När bruksdöden drog fram genom Bergslagen var det de bruk som var öppna för förändring som kunde överleva. Järnbruket i Frövifors ersattes av ett träsliperi för pappersmassetillverkning år 1889.
I dag produceras papper i Frövifors, numera med inriktning på hållbara pappersförpackningar. Tillverkningen sker i toppmoderna fabrikslokaler – i de äldre fabrikslokalerna huserar Frövifors Pappersbruksmuseum.
Men hur var det i Frövi före bruksdöden? ”Fröuij Hamar” omtalas första gången 1558. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt ägorna redan 1541. I ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde ”smida spik och bultar”. 1781 fanns förutom hamrarna ett manufaktur-, skär- och valsverk anlagt under namnet Frövifors. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet.
Läs mer om alla järnbruk i Västmanland i FFS bok Järnbruk i Västmanland. Finns i vår webbutik.
För öppettider se https://froviforsmuseet.com