Beskrivning

I Västmanland har bergsmän framställt järn sedan tidig medeltid. Ett brev från Magnus Erikssons visar att järn tillverkades i Nora bergslag 1345. Gustav Vasa ansåg att järnet borde förädlas inom landet för att ge större inkom­ster till både sin egen och statens kassa. Han och hans söner ville utveckla gruvdrift och järnhantering och kallade in tyska experter och arbetare. Dessa var först verksamma vid de kronobruk som anlades. När Karl IX blivit kung fick borgarna i städerna rätt att grunda och bruka stångjärnshammare. Då grundades många nya järnbruk. Köpmännen köpte även upp bergsmanshamrar och utvecklade dessa. Många av bruken var små och omfattade kanske bara en smedja och några smedbostäder. Från mitten av 1800-talet koncentrerades produktionen till färre men större enheter och många bruk lades ner.
2013 väcktes idén att ge ut en bok om järnbruk i Västmanland. I den nu omarbetade utgåvan presenteras omkring 120 bruk och bergsmanshamrar i ord och bild. Liksom i övriga böcker i serien finns uppgifter om när och av vem de grundades, i den mån detta är känt. Det står också hur länge verksamheten var igång och hur mycket som producerades. För de flesta bruk får man även veta vilka smedsläkter som arbetade där i ett tidigt skede. Inledningsvis beskrivs de olika tillverkningsprocesserna, där det s.k. tysksmidet var det som i allmänhet användes i de västmanländska bruken fram till mitten av 1800-talet. Personregister till Järnbruk i Västmanland