Våra publikationer

Våra publikationer finns att köpa i vår webbutik, för att få medlemspriser måste du vara inloggad som medlem.

SMED13
Smed13

Smeddatabasen är hjärtat i föreningens verksamhet. I den samlas uppgifter om smeder och hur de är besläktade. Uppgifterna hämtas i första hand från kyrkböckerna och kompletteras med uppgifter från mantalslängder, hammartingsprotokoll och andra källor. Tålmodigt och systematiskt har vi gått igenom födda, vigda, döda och husförhörslängder i alla socknar där det fanns ett bruk och noterat alla smeder. Även andra smeder än brukssmeder har tagits med om yrket gått i arv i flera generationer. Uppgifterna har sedan pusslats ihop till familjer och släktträd.

I 2023 års utgåva finns smeddatabasen i två versioner, en för PC och en för Mac. Du kan köpa den i vår webbutik, om du är medlem så måste du logga in för att se och erhålla medlemspriset.

Förutom sedvanliga rättelser och kompletteringar har databasen sedan förra utgåvan utökats med 11 000 personer och innehåller nu drygt 341 000 personer. På USB-minnet finns förutom själva databaserna en tydlig handledning för nedladdning och start av respektive version samt information om hur man söker i dem.

Alla är välkomna att bidra med uppgifter till Smeddatabasen, kontakta Örjan Hedenberg på epost: databasen@smedforskning.se

JÄRNBRUK I SMÅLAND OCH BLEKINGE

I Småland har järn framställts sedan tidig järnålder. I en handelsordning för den danska staden Flensburg från tidigt 1300-tal förekommer sortimenten Kalmarejärn och Blekingejärn. Det visar att Småland och Blekinge redan vid den tiden exporterade järn. Då var det osmundjärn framställd i liten skala av sjö- och myrmalm. Från 1600-talet blev tillverkningen mer storskalig med produktion av stångjärn och manufaktursmide vid järnbruk.
I boken presenteras i ord och bild drygt 90 av de järnbruk i de båda landskapen som haft smedjor. För varje bruk ges information om när verksamheten startade och när den upphörde. Det finns uppgifter om grundare och ägare och även om smeder. Bildmaterialet består dels av samtida kartor, dels av äldre och nyare fotografier av miljöer och byggnader, samt några samtida fotografier av personalen vid ett par av bruken. Inledningsvis beskrivs bildningen av sjö- och myrmalm och hur den utnyttjades. Personregister till Järnbruk i Småland och Blekinge

JÄRNBRUK I VÄSTRA GÖTALAND

Denna bok presenterar drygt 50 bruk i landskapen Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland. Landskapen utgör den västra delen av landsdelen Götaland. Beteckningen västra Götaland i bokens titel ska därför inte förväxlas med länet Västra Götaland där inte Halland ingår. Bruken presenteras landskapsvis. För Västergötlands del är det första gången en sådan samlad presentation görs.
Inom området startade järnframställningen tidigt. Redan i 1457 års jordebok omtalas en vattendriven hammarsmedja i Forsvik nära gränsen till Närke. Den industriella verksamheten där fortsatte in i vår tid. Många av bruken i framförallt Västergötland var kortlivade. Förutom brukens historia och ägarförhållanden berättas även vilka smeder som var verksamma vid de olika bruken i ett tidigt skede. Inledningsvis beskrivs stålframställning. Personregister till Järnbruk i Västra Götaland

JÄRNBRUK I NÄRKE OCH ÖSTERGÖTLAND

De äldsta kända privilegierna för järnframställning i Sverige utfärdades 1340 för Västra Berget i Närke. I privilegierna föreskrivs att där skulle finnas en fogde och tolv rådgivare. Den som skulle lära till smed skulle smida ett år utan lön, men förses med skor, vadmalskläder och kost. Därefter skulle han arbeta tre år med lön hos dem som lärde upp honom. Det äldsta bruket i Närke är Skyllbergs bruk, som nämns i ett gåvobrev redan 1346. Även bergsmännen i Östergötland ville redan i slutet av 1300-talet ha bergslagsprivilegier. Sådana utfärdades slutligen av Gustav Vasa 1525. Bland de äldsta är Sonstorps bruk som länge var det största järnbruket i Östergötland, men det mest kända torde vara Finspång, som anlades på 1560-talet.
I boken beskrivs närmare 90 bruk och smedjor i ord och bild. För varje bruk finns uppgifter om när och av vem de grundades, hur länge verksamheten var igång och hur mycket som producerades. För de flesta bruk får man också veta vilka smedsläkter som arbetade där. Personregister till Järnbruk i Närke och Östergötland

JÄRNBRUK I SÖDERMANLAND

Södermanland hörde till det hertigdöme som innehades av Gustav Vasas yngste son Karl, innan denne blev kung under namnet Karl IX. Karl gynnade näringslivet, särskilt bergsbruket. Han tog många företagare och entreprenörer i sin tjänst. En av dem var vallonen Willem de Besche. Denne fick ta hand om flera bruk och fick också i uppgift att värva utländska yrkesmän. Detta gjorde att valloner tidigt var verksamma vid flera av de sörmländska bruken.
I denna bok presenteras 47 bruk i ord och bild. Till skillnad mot de övriga böckerna, där endast bruk med smedjor presenteras, har här ett flertal masugnar tagits med. Presentationerna innehåller många intressanta historier, exempelvis får vi veta om hur man smugglade smeder från Tyskland till Fristaden i Eskilstuna och hur Tunafors bruk fick bli ersättning för ett lån som Karl XII tagit upp av kosackernas överbefälhavare Mazepa. I inledningen beskrivs järntillverkning och gjutning, som förekom vid många av bruken. Personregister till Järnbruk i Södermanland

JÄRNBRUK I VÄRMLAND

I Värmland anlades ett stort antal stångjärnshamrar och manufakturverk från slutet av 1600-talet och framåt. Det var ett led i statens strategi att flytta ut smidet från de områden i Bergslagen där gruvor och hyttor fanns, eftersom man såg att skogen inte räckte till att även förse hamrarna med kol. I hammarskattelängden för år 1695 redovisas ett 80-tal stångjärnshamrar i Värmland. Under 1700-talet tillkom ett stort antal manufakturverk där produkter som bandjärn, spik, spadar och plogbillar framställdes. Nya järnbruk grundades ända fram till 1830-talet, de sista i skogarna nära norska gränsen.
Järnbruk i Värmland gavs ut första gången 2014. I den senast omarbetade utgåvan från 2021 presenteras omkring 120 bruk i ord och bild. För varje bruk finns uppgifter om när och av vem de grundades, hur länge verksamheten var igång och hur mycket som producerades. För de flesta bruk får man också veta vilka smedsläkter som arbetade där. Som en introduktion beskrivs i stora drag också utvecklingen av järnhanteringen i Värmland, olika tillverkningsprocesser och smedernas arbetsförhållanden. Personregister ingår.

JÄRNBRUK I VÄSTMANLAND

I Västmanland har bergsmän framställt järn sedan tidig medeltid. Ett brev från Magnus Erikssons visar att järn tillverkades i Nora bergslag 1345. Gustav Vasa ansåg att järnet borde förädlas inom landet för att ge större inkom­ster till både sin egen och statens kassa. Han och hans söner ville utveckla gruvdrift och järnhantering och kallade in tyska experter och arbetare. Dessa var först verksamma vid de kronobruk som anlades. När Karl IX blivit kung fick borgarna i städerna rätt att grunda och bruka stångjärnshammare. Då grundades många nya järnbruk. Köpmännen köpte även upp bergsmanshamrar och utvecklade dessa. Många av bruken var små och omfattade kanske bara en smedja och några smedbostäder. Från mitten av 1800-talet koncentrerades produktionen till färre men större enheter och många bruk lades ner.
Järnbruk i Västmanland gavs ut första gången 2013. I den omarbetade utgåvan från 2020 presenteras omkring 120 bruk och bergsmanshamrar i ord och bild. Liksom i övriga böcker i serien finns uppgifter om när och av vem de grundades, i den mån detta är känt. Det står också hur länge verksamheten var igång och hur mycket som producerades. För de flesta bruk får man även veta vilka smedsläkter som arbetade där i ett tidigt skede. Inledningsvis beskrivs de olika tillverkningsprocesserna, där det s.k. tysksmidet var det som i allmänhet användes i de västmanländska bruken fram till mitten av 1800-talet. Personregister till Järnbruk i Västmanland

JÄRNBRUK I UPPLAND
Järnbruk i Uppland

Under 1500-talet grundades flera kronobruk i norra Uppland. Äldst är Vattholma och Österby bruk. Sedan tillkom Forsmark och Lövsta.
Statens behov av inkomster var stort efter Älvsborgs andra lösen 1613. Det gjorde att kronobruken från 1618 och framåt arrenderades ut. Intressenter var de förmögna nederländska affärsmän som kommit till Sverige, med Louis De Geer som den mest namnkunnige. Tillsammans med Gerard De Besche, Peter Rochet, Welam Wervier och Henrik Lemmens ägde han huvuddelen av de bruk som var i drift i Uppland vid mitten av 1600-talet. Till bruken värvades arbetare från Vallonien. I sina hemtrakter använde de en annan teknik än den som tillämpades vid de samtida svenska bruken, och de förde naturligtvis med sig sin teknik. I boken ges en kort beskrivning av skillnaderna mellan de olika teknikerna för kolning, tackjärnsframställning och smide.
Närmare 30 bruk där det funnits hammare presenteras i boken. För varje bruk ges information om när verksamheten startade och när den upphörde. Det finns uppgifter om grundare och ägare och även om smeder. Bildmaterialet består dels av äldre och nyare fotografier av miljöer och byggnader, dels av samtida kartor. Det finns också en handfull samtida fotografier av personalen vid ett par av bruken. För ett par av dessa är de avbildade personerna namngivna. Inledningsvis beskrivs vallonska tekniker för kolning, tackjärnsframställning och smide. Personregister ingår.

JÄRNBRUK I DALARNA

I södra Dalarna fanns relativt stora bygder med odling och järnframställning som viktiga näringar redan från 700 – 800-talen. Rester av blästbruk finns på flera ställen. I både Öster- och Västerbergslagen, dit Dalarna räknas, växte bergsmansbyar fram under medeltiden. Det stora genombrottet för järnhanteringen kom under senare delen av 1500-talet och 1600-talet. Kring sekelskiftet 1700 spred sig smidet norrut genom att masugnar och hamrar startades i de skogrika områdena norr och väster om Falun. Senare tillkom bruk runt Siljan och i Svärdsjö och Älvdalen.
I denna bok redovisas omkring 80 av de bruk i Dalarna som haft smedjor. Skriften är tänkt att ge de som forskar om smeder fakta om de ställen där smederna arbetade, vi har därför inte tagit med de bruk som endast hade masugn, s.k. hyttor. Personregister till Järnbruk i Dalarna

JÄRNBRUK I NORRLAND

Till Norrland räknas landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Det är ett mycket stort område som omfattar mer än halva Sveriges yta. Järnbruken låg dock inte lika tätt som i vissa andra delar av landet. Äldst är järnhanteringen sannolikt i Gästrikland. Redan under vikingatiden var landskapet ett gammalt ”järnland”. Speciellt för Gästrikland var att järnframställningen i mycket stor utsträckning drevs av grupper av bergsmän. Detta bergsmansbruk reglerades med kungliga privilegier första gången 1374. Ännu i slutet av 1600-talet kom en fjärdedel av landskapets järnproduktion från bergsmanshamrar, trots att 14 bruk då hade anlagts.
I mitten av 1600-talet insåg staten att skogarna i det område vi idag kallar Bergslagen inte räckte till både gruvor, masugnar och hamrar. Järnbruk började anläggas längs Norrlandskusten efter att Bergskollegium år 1673 utfärdat ett allmänt tillstånd för att stimulera anläggandet av järnbruk i Norrland. Omkring 130 bruk kom att uppföras i de nio norrländska landskapen. I boken presenteras bruken i ord och bild. Där nämns också smedsläkter som varit verksamma vid de olika järnbruken.
Personregister till Järnbruk i Norrland

HAMMARTINGSSKIVAN

Hammartingsprotokollen är bland de viktigaste källorna för smedforskning. Som en del av vårt 20-årsjubileum 2014 gav vi därför ut en CD, med renskrivna utdrag ur hammartingsprotokoll för Södermanland, Närke, Östergötland och Småland, Nora och Linde-delen av Västmanland samt Karlskoga i Värmland från de äldsta på 1600-talet till cirka 1740. Du finner brott och straff, men mest handlar det om tvister, särskilt ekonomiska, som rör smederna.

SVENSKA SMEDSLÄKTER

Skriftserien Svenska Smedsläkter har under åren utkommit med 34 häften. Varje nummer består av 32-48 sidor och innehåller en eller flera smedsläkter.

Nr. 1-10 och 11-20 har samlats i böcker med åtskilliga tillägg och rättelser.

Band 1 innehöll släkterna Garneij, Köhler, Swartling, Asp, Lögdström, Stockhaus, Roxström (Rockström), Silja/Gerich, Becker, Wennerström, Carlberg, Thunman, Hjulström, Gevert, Hjerpe, Broms/Bröms, Hammarbäck, Nyqvist, och Gropp. BAND 1 ÄR  SLUT.
Häften nr 1-10 med dessa släkter finns kvar i lager med några undantag. Häfte nr 3 som innehåller släkterna Lögdström och Stockhaus, är reviderad/nytryck 2012.
Band 2 finns i lager och  innehåller släkterna Vieweg, Lybeck, Ringel, Lögdqvist, Spångberg, Sverkström, Palm, Brusk, Nordahl, Lindberg, Aldrin, Hammar, Ståhle, Taberman, Wahlqvist, Göthberg, Lang, Lodén, Tjernlund, Wård, Öhman, Hane samt Lundström.

Häfte. 21 innehåller släkterna Berggren, Geschwind, Ljung och Reisman (augusti 2007)
Häfte 22 består av släkterna Axberg (Ferna), Rolig och Örn (augusti 2009)
Häfte 23-24 innehåller den stora släkten Qvarfordt. Ny utgåva med rättelser och nya kompletterande uppgifter. (juni 2015)
Häfte 25 består av släkterna Moberg och Sundfors. (februari 2011)
Häfte 26 tar upp släkterna Hellsberg, Malmlöf, Schilström och von Holtz. (juni 2011)
Häfte 27 innehåller släkterna Bjurström, Krän, Skeppström och Utter. (januari 2012)
Häfte 28 består av del 2 av den stora släkten Hane. (april 2012)
Häfte 29 består av släkterna Dybeck och Toll. (juli 2012)
Häfte 30 består av släkterna Björnberg, Corell, Scherp och Öbrink. (januari 2013)
Häfte 31 består av släkten Stake. (juni 2013)
Häfte 32 består av släkterna Dahlstedt, Spets och Tupp. (december 2014)
Häfte 33 består av släkter Broström och Borgström. (september 2015)
Häfte 34 består av släkterna Brevits, Maxe och Siljeholm (november 2016)  SLUT.

Här finns LISTA över kvarvarande häften av Svenska Smedsläkter.

SVENSKA VALLONSMEDSLÄKTER

Svenska Vallonsmedsläkter Nr 1 innehåller släkterna Bomblé, Garneij och Manheij.

SMEDFORSKA!

Hur går man vidare för att spåra den flyttbenägna gruppen smeder och hur hittar man detaljer om smedens arbete? Handboken är författad av Ulf Berggren. Utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2013 och säljs via Rötter bokhandeln.

SVENSKA JÄRNSTÄMPLAR

Svenska järnstämplar (CD) består av över 2700 bilder på stämplar samt en lista över de bruk som nyttjade stämplarna.