Jonsbols bruk i Visnums socken

3 augusti, 2020

Vid Jonsbol, beläget vid ån Visman, som i jordeböcker omnämns redan på 1500-talet anlades på 1600-talet två stångjärnshamrar. År 1684 fick bruket privilegier för att anlägga en hammarsmedja av ägaren och grundaren av Björneborgs bruk rådmannen och borgmästaren i Kristinehamn Olof Persson senare kallad Jernfelt, som ersättning för Björneborgs ena hammare. 1688 anlades ytterligare en hammarsmedja av ägarens måg Johan Gottschalk Erasmi. De två smedjorna kom i formell mening att fungera som två bruk, Jonsbols västra respektive östra.

Olof Persson Jernfelt kom att leva ett brokigt liv. Han blev avsatt som borgmästare 1681efter att ha varit inblandad i en förtalskampanj mot sin svågers änka Sigrid Ekehielm, en med tiden omtalad bruksänka, men han blev benånad. Jernfelt dog efter några år, år 1692.

Hammarsmeden Sven Hjerpe (född 1630) var smed vid Jonsbol då bruket startades, men flyttade efter ett par år till Ackkärr. Enligt hammarskattelängden 1693 då bruket ägdes av Erasmi var produktionen 1200 skeppund, så även under 1695.

1735 fanns hammarsmeden Erik Spets vid Jonsbol Västra och mäster Erik Gevert vid Jonsbol Östra hammare. 1748 hade Johan Låstbom gått in som delägare i Jonsbol Västra, tillsammans med Gottschalks arvingar. Ägare till Jonsbol Östra var 1748 Nils Nordensvärd och 1763 var Johan Lundgren ägare till båda bruken. Lundgren var kvar som bruksägare till Jonsbol Östra även 1785.

Vid Jonsbol Västra år 1790 fanns mäster Adam Stålnacke, mästersven Bengt Sjöberg och smeddrängen Petter Nyström.

Vid Jonsbol Östra år 1790 fanns mäster Sven Jernberg och mäster Jonas Beckström, mästersvennerna Lars Bengtsson, Petter Stålnacke och Anders Blom samt smeddrängarna Gilius och Erik.

1805 var mäster Sven Jernberg kvar vid Jonsbol Östra liksom mästersven Anders Blom. Här fanns också mäster Jonas Beckström. Vid Jonsbol Västra fanns mästersvennerna Gösta Beckström, Nils Mört, Erik Stenhuggare och Johan Gevert.

År 1805 ägdes bruket av Johan Holmstedt och produktionen låg på 1600 skeppund. Det året övergick bruket till Carl Anton Hierta, men 1844 ägdes bruket av Holmstedt igen.

Brukspatron på 1840-1850-talen var Anders Henström som också ägde Bäckhammars bruk. På 1850-talet förvärvades bruken av Björneborgs bruk och i samband med det inleddes spik- och manukfaktursmide. Brukets verksamhet lades ner 1886.

Enligt Riksantikvarieämbetet som inventerat området finns en ”Hammarlämning, bestående av 1 dammvall och 2 stensatta vattenrännor samt 2 stensatta husgrunder.” Förutom dammen vid lämningen vid Jonsbol övre eller östra så är det enligt uppgifter inte så mycket man kan se av verksamheten där. Det ska dock vara lite mer kvar vid den nedre eller västra hammaren.

Läs mer om värmländska bruk i FFS bok Järnbruk i Värmland. Boken presenterar omkring 120 bruk. Mer information finns under fliken Publikationer i Menyn.

Mari-Anne Roslund
FFS

Källor:
Lindberg Erik: Förteckning över svenska bruksägare 1695-1844. Historiska institutionen, Uppsala universitet. 2009
Riksarkivet, Mantalslängder 1642-1820
Wikipedia
Värmländsk industrihistoria https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/