Bockhammars bruk i Gunnilbo socken

20 april, 2020

Bockhammars bruk anlades vad man vet 1607 som en stångjärnssmedja med tre hamrar, men där kan ha funnits hamrar innan dess. Samma år köptes bruket av riksdrotsen Magnus Brahe. Han ägde även Uttersberg i Skinnskatteberg. Hans dotter Ebba Brahe ärvde Bockhammar 1633 och fick samma år tillåtelse att reparera bruket. ”Blir jag dömd till böter så betalar jag, men sedan gör jag så mycket järn jag vill” lär Ebba Brahe ha sagt.

1673 sålde Ebba Brahe bruket med underlydande lantegendom för 12,000 daler kopparmynt till sin bruksförvaltare Måns Christiernsson. Sonen Adolf Månsson Christernin tar senare över bruket, är brukspatron på Bockhammar 1740.

1677 fanns tre mästare, Erik Eriksson, Hans Larsson och Anders Henriksson. Erik är senare noterad som ålderman, 1698. Eriks son Kristian född 1674 blev smeddräng på bruket och stannade där hela livet. 1695 taxerades bruket med 1400 skeppund hammarskatt, år 1748 hade det ökat till 1750 skeppund. Produktionen 1763 låg på samma nivå 1750 skeppund (1 skeppund=170 kg).

Simon Simonsson Gevert född 1679 var smeddräng i Bockhammar. Han kom till Mellanhammaren 1707 och verkade stanna bara en kort tid. Andra drängar och smeder var Kristian Erikssons son Erik Kristiansson född 1705, som blev hammarsmed och verksam vid bruket, hans bror Daniel Kristiansson som var koldräng 1730 men hammarsmed senare på ett annat bruk.

1765 fanns här vid nedre hammaren bland andra smedsmästarna Per Mattsson (senare benämnd Brusk), Johan Johansson, Carl Persson Steen, Jonas Svensson Gevert och smeddrängen Noak Noaksson.

Ägare på 1760-talet var Jakob Johan Gyllenborg som också ägde Borgfors bruk med masugn. Som vanligt flyttade ägarna sina smidesrättigheter, privilegier, mellan olika hamrar.

På Bockhammar 1775 fanns mäster Per Mattsson Brusk, mäster Per Persson Brusk, Erik Persson Brusk och mästersvennerna Daniel Hammar och Per Andersson Gevert.

Från mitten till slutet av 1700-talet fanns även en hytta vid Bockhammar som ägdes av Jacob Ramsell. Han köpte senare bruket och det införlivades med Färna Bruk. Ramsell ägde redan närliggande Färna bruk.

På 1800-talet moderniserades driften och lancashiremetoden infördes. År 1800 fanns här mästarna Erik Brusk, Daniel Hammar, Per Persson Brusk och Erik Hammar samt mästersvennerna Daniel Brusk. Anders Holmberg, Per Skuggberg och Per Gevert. 1844 ägdes Bockhammar av Carl Johan von Hermansson som också ägde ett antal andra bruk i Västmanland, Färna, Kedjebo, Killinghammar, Lexsjöbo och Trummelsberg.

År 1849 beskrivs Bockhammar som ett järnbruk med fyra härdar om totalt 2333 skeppund stångjärnssmide. Bockhammar lades ner på 1880-talet på grund av långa transporter och ringa vattentillgång.

 

 

 

Inom det gamla bruksområdet finns en mängd lämningar efter olika smedjor, vattenrännor med mera. Byn är mer känd för Ebba Brahes lusthus, Sveriges äldsta bevarade lusthus. Det huset uppfördes ca 1636 och ingår i Ekomuseum Bergslagen. Fotot är från 1920, taget av Harald Carlborg. Tekniska museets arkiv.

 

 

 

Läs mer om järnbruken i Västmanland i boken Järnbruk i Västmanland, utgiven av FFS. Finns under fliken Publikationer.

Mari-Anne Roslund
FFS

Källor:
Lindberg, Erik: Förteckning över svenska bruksägare 1695-1844. Historiska institutionen, Uppsala universitet
Namn ur hammartingsprotokoll för Öster- och Västerbergslagen 1714-1730. Avskrift och bearbetning Örjan Hedenberg, FFS
Smed11, FFS databas
Riksarkivet, Mantalslängder 1642-1820
Wikipedia
Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret
Ekomuseum Bergslagen