Nygammal bok om Värmlands järnbruk

9 januari, 2019

 

Ny omarbetad utgåva.
I Värmland anlades ett stort antal stångjärnshamrar och manufakturverk från slutet av 1600-talet och framåt. Det var ett led i statens strategi att flytta ut smidet från de områden i bergslagen där gruvor och hyttor fanns, eftersom man såg att skogen inte räckte till att även förse hamrarna med kol. I hammarskattelängden för år 1695 redovisas ett 80-tal stångjärnshammare i Värmland. Under 1700-talet tillkom ett stort antal manufakturverk där produkter som bandjärn, spik, spadar och plogbillar framställdes. Nya järnbruk grundades ända fram till 1830-talet, de sista i skogarna nära norska gränsen.
Boken som är är den andra i serien om järnbruk omfattar landskapet Värmland och inte länet. Som en introduktion beskrivs i stora drag också utvecklingen av järnhanteringen i Värmland, olika tillverkningsprocesser och smedernas arbetsförhållanden. Järnbruk i Värmland presenterar omkring 120 bruk i ord och bild. För varje bruk finns uppgifter om när och av vem de grundades, hur länge verksamheten var igång och hur mycket som producerades. För de flesta bruk får man också veta vilka smedsläkter som arbetade där.