Basen för databasen

10 september, 2012

Örjan Hedenberg är en välkänd profil för smedsläktsforskare. Han har byggt upp huvuddelen av Smeddatabasen och belönades 2011 med Släktforskarförbundets Eldsjälspris för detta arbete. Smedsforskaren har pratat med Örjan om hur det hela började.

Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor påstod att det fanns en adelsman i hennes släkt. Jag ville ta reda på om det låg någon sanning i detta. Det visade sig att det faktiskt gjorde det, men det var inte den adelssläkt i Karlskrona som hon trodde att det var och anknytningen var inte heller som hon hoppats. Jag startade med detta först efter mormors död, så hon fick aldrig veta resultatet, men jag tror inte hon skulle ha gillat att adelsanan gick via en utomäktenskaplig förbindelse. Annars hittade jag flera intressanta personer. En lotsdirektör har efterlämnat en meritförteckning skriven 1753 som är något utöver det vanliga. Den finns på Krigsarkivet och är snarast en kortfattad memoar där han berättar om sin karriär under första halvan av 1700-talet. Där finns både sjöslag mot danskarna, navigationsstudier i England och resor till Västindien. Jag har skrivit en artikel om detta, publicerad i Släkthistoriskt forum för flera år sedan.

Men hur kom du in på smeder?
Efter att jag sedan utrett morfars och svärfars släkter gav jag mig på min styvfars. Bara ett par generationer tillbaka fanns en torpare gift med Greta Gäfvert/Gevert, flera olika stavningar förekommer. Då kom jag in i den stora smedsläkten Gevert, men även i några andra smedsläkter eftersom smederna ofta gifte sig inom sitt skrå. På Gevert-sidan tog det emellertid stopp vid Lars Simonsson Gevert, född cirka 1710.

Senare gjorde jag en släktutredning för min frus svägerska. Hon hade anor bl.a. i Ramnäs. Där fanns flera bruk där släkten Gevert var tongivande. Jag tänkte att de borde vara släkt med Lars Simonsson och att jag skulle kunna komma vidare med honom om jag hittade en koppling. Jag började därför samla uppgifter om Gevert. De lades in i en databas som så småningom innehöll över 5000 personer.

I den vevan fick jag nys om att det bildats en förening för smedsläktsforskning, FFS, och tog kontakt med den. Eftersom jag hade viss vana av att samla in uppgifter systematiskt, jag hade exempelvis hjälpt PLF i Oskarshamn med en sockengenomgång för deras databas, började jag gå igenom kyrkböcker i jakt på smeder. Leveranserna av uppgifter blev snart så omfattande att den som då skötte databasen inte hann med. Hon föreslog därför att jag skulle överta den.

Och sedan har du fortsatt lika energiskt?
Ja, det har nästan blivit en samlarmani. Då jag övertog databasen innehöll den 33 000 personer; nu är det över 220 000. Men jag tycker fortfarande att det är lika roligt. Det är som ett stort pussel där man hittar den ena biten efter den andra att passa in i den väv man redan har. Nu är siktet inställt på Smedskivan 8.

Har du några egna smedanor?
Ja, men det upptäckte jag först häromåret när jag tog mig an min fars förfäder. Där hittade jag valloner som var verksamma i Älvkarleby. Det var roligt att upptäcka efter att jag arbetat med smedsforskning i så många år.